Daglig verksamhet

För personer med en utvecklingsstörning, med autism, med andra neuropsykiatriska funktionshinder eller med en betydande och bestående hjärnskada finns något som kallas daglig verksamhet. Daglig verksamhet är tänkt som ett sätt för dessa personer, som oftast inte klarar av ett vanligt jobb, att få något meningsfullt och intressant att göra om dagarna. Tanken är även att den dagliga verksamheten ska främja personens egen utveckling, och bidra till att han eller hon känner delaktighet i samhället.

Beroende på vilken arbetsförmåga personen har finns olika inriktningar på den dagliga verksamheten. För de med mer allvarliga utvecklingsstörningar eller skador finns inriktningen ”aktivitet och upplevelse”, som sker i grupp. Inom denna inriktning producerar inte deltagarna något själva, utan är istället delaktiga i någon form av aktivitet. En annan inriktning är ”arbete”, vilket erbjuder möjligheten för deltagarna att utföra sysslor som mer liknar något man skulle kunna göra i arbetslivet, och som oftast går ut på att tillverka något. Det kan till exempel handla om olika former av hantverk. Den formen av daglig verksamhet som ligger närmast det vanliga arbetslivet är så kallade företagsplatser, då deltagarna erbjuds en lättare form av sysselsättning på arbetsmarknaden, både inom offentlig och privat sektor. Beroende på deras behov får de stöd i sitt arbete.gardening-690916_960_720

Ett annat sätt att ha något intressant och meningsfullt att göra om dagarna, som också kan bidra till personlig utveckling, är att börja med en stimulerande hobby. Helst kanske något där det går att se vilka framsteg man gör, till exempel att sköta om ett växthus och odla grönsaker. Du hittar ett stort utbud av växthus på Byggmax.se.

För den tid som deltagarna tillbringar inom den dagliga verksamheten får de en ersättning som kallas habiliteringsersättning. Den är skattefri, och räknas inte som inkomst. Det handlar inte heller om stora summor pengar – en vanlig summa är mellan 500 och 700 kronor i månaden. Denna ersättning är dock inte reglerad i lag, utan bara rekommenderad, vilket betyder att vissa kommuner inte betalar ut någon ersättning alls. Som exempel kan ges Jimmy Jonsson, som arbetar med att montera VVS-delar på Mora kommuns dagliga verksamhet, och i nuläget inte får någon ersättning alls för sitt arbete. Svaret från kommunstyrelsens ordförande, Malin Höglund, är att ersättningen deltagarna får från Försäkringskassan räcker.